Min värdsyster sa ikväll att hon tycker att jag är duktig på franska - pure happiness! Särskilt med tanke på att jag oftast känner mig som ett riktigt pucko när jag pratar hemma i värdfamiljen. Merci Laura :)
 
För övrigt har jag haft en skön dag. Jag, anna och Agnes begav oss till Parc Bercy för att plugga och njuta av solen. Medtagen Starbuckslunch med macka och blåbärsmuffins blidde det också - inte fel!      



Nu måste jag kila, mamma och pappa ringer any minute.
Sedan väntar bingen!
Puss och kram, Hedvig

Eftersom min elaka förkylning inte har släppt greppet än så valde jag att stanna hemma ikväll. Sitter på mitt rum och kollar på Sex and the City som snälla Agnes lånat ut till mig - man kan ha det värre än så! 



Tänkte att jag kunde passa på att berätta lite om resan till Picardie, som gick av stapeln i torsdags. På lappen stod det samling på Svenska skolan 8.30, så jag och Andrea tog Metron med god marginal och kom som vanligt sisådär en halvtimme för tidigt. Som kompensation dök bussen upp en halvtimme för sent, men så småningom kom vi i alla fall iväg. Resan drog ut på tiden men runt tolv var vi slutligen framme vid  vandrarhemmet Eclat Vert, mitt ute på den franska landsbygden. Vi hann med ganska mycket under två dagar: femkamp (med fotboll, volleyboll, boule, hinderbana och säckhoppning - har grym träningsvärk i magen efter det sistnämnda!), kvällsmys med sketcher, promenader, snack, och allsång med gitarr mitt i natten. Och icke att förglömma: mat, mat, mat. Jag hade riktigt trevligt (om man bortser från att vi inte lyckades få på värmen i vår stuga och höll på att dö av köld på natten - hmm, undrar varför jag är sjuk?). Tanken med resan var att vi skulle lära känna varandra bättre i klassen och få en "vidgad umgängeskrets". Hur funkade det? Ganska bra, skulle jag vilja påstå. Vi blev hela tiden indelade i olika små grupper så att man skulle få chans att prata med så många som möjligt. Jag pratade med några som jag inte riktigt lyckats få kontakt med innan - slltid kul! Jag tror att den här klassen kommer bli bra :) 

Har varit  sorgligt lat med fotograferandet måste jag erkänna, men Anna var desto flitigare så förhoppningsvis kan jag lägga upp några av hennes bilder senare!    

Sov sött,
puss Hedvig  

 

Jag har inte tyckt att det varit så kämpigt med hemlängtan hittills, i stället för att tänka på allt som jag missar försöker jag tänka på allt det som jag får uppleva här i stället - vilket är mycket mer! Men igår kväll hade jag verkligen velat vara hemma. Tre ord: Håkan på Liseberg. Min favorithösttradition. Så mycket folk, så mycket minnen, så mycket kärlek. Och inte blev det bättre av att GP:s recensent gav spelningen 5 fyrar och sade att det var det bästa han hört på tio år ... Hanna och Jossan: Jag hoppas för ert egen hälsas skull att ni var där och att ni skänkte mig en medlidande tanke, för om ni missade det, fastän ni var hemma, lovar jag att ta livet av er! Åh, vad jag önskar att jag var där ♥


Bild från gp.se

Uppdatering om resan till Picardie kommer så småningom!
Puss och kram och host, Hedvig

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som gör det, men idag har jag känt mig riktigt lycklig. Livet känns bara .. BRA! Underbar känsla :) Men nu ska jag skärpa mig och ta ett ordentligt tag med läxorna, även om datorn lockar mer. En riktig fälla! 
     
Hoppas att ni mår prima,
puss och kram er Hedvig

1) Jag tror att de flesta av er därhemma liksom jag trodde att värmen skulle stanna kvar lite längre i Paris, men tydligen inte. Brrr, det är kallt! Kanske inte riktigt som i Sverige men isoleringen här är definitivt sämre, och de vrider tydligen inte på värmen i lägenheterna förrän 15:e oktober (va?). Så fram tills dess är min plan att gosa in mig i mina allra tjockaste tröjor och sjalar, dra på dubbla lager strumpor och käka massor av C-vitamin för att undvika att dra på mig någon jobbig förkylning! Men jag ska inte klaga, solen skiner i alla fall för det mesta (spana in den fina bilden nedan, gillar ljuset och färgerna) och än så länge har jag hållit mig hyfsat frisk :)





2) Det kanske har att göra med att man tycker att allt svenskt är fantastiskt när man befinner sig här, men jag har börjat tycka om Kent av alla band. Nu tror väl Hanna och Jossan att jag har blivit galen, men de har faktiskt gjort en massa bra låtar, jag lovar! Lyssna in Columbus, min favorit just nu. Ojoj så bra ... 

 
3) Jag har blivit flirtad med av en stum kille på Metron! Han gav mig en lapp som jag inte lyckades förstå förrän senare på dagen och ville att jag skulle skriva något till svar. Just då fattade jag ingenting och tyckte bara det var pinsamt. Senare när vi lyckades översätta den blev reaktionen ett kollektivt "åh vad gulligt", haha! Han skrev: Om du var en förförande, kultiverad kille med känsla för humor men STUM, hur skulle du ta kontakt med en vacker tjej på Metron?

Har just lagt ner pluggandet för kvällen - har lite kvar att göra tills imorgon men börjar sent så tänkte att jag kan ta det sista imorgon bitti. Läxläget är under kontroll även om vi har ganska mycket. Det gäller bara att beta av lite varje dag så blir det inte så farligt! Dock blir det inte så mycket tid kvar till att blogga, som ni kanske har märkt. Nu ska jag ta och gå och lägga mig, annars lär det bli segt imorgon. Jag ♥ min säng. Snark.



Bon nuit!
Puss, Hedvig

Min tredje söndag i Paris, det ni! Verkar som att söndagarna här kommer bli i ungefär desamma som hemma: pluggdagar. Just nu skulle jag egentligen befinna mig i nån skog på picknick med resten av klassen och deras värdfamiljer, men Claudie är inte riktigt picknicktypen och hade dessutom hört att det skulle regna idag, så vi sade "strunt samma" och ställde ingen klocka. Naturligtvis var himlen klarblå och solen sken när jag vaknade imorse. Typiskt! Men men, c'est pas grave - det gör inget. Har hunnit med en lång slapp frukost i stället och gjort undan lite plugg, skönt. Nu ska jag ta itu med den jädra matten. Önska mig lycka till (det kommer behövas)!

Puss, Hedvig ♥ 

  

Igår kväll var det mingelfest på Svenska skolan med de franska eleverna för att vi skulle få en chans "integrera" oss. Först när vi kom dit tyckte jag mest att det var hemskt, visste inte vad jag skulle säga till folk så det blev mest att vi stod några svenskar i en klump. Men så småningom hittade vi faktiskt några killar att snacka med som visade sig vara riktigt schyssta. De verkade tycka detsamma om oss, för när minglet var slut frågade två av dem om vi hade lust att hitta på något. Jadå, sade vi, med rektor Evas ord om att "tacka ja!" ringande i öronen. Efter en stunds förvirring över hur vi skulle göra kom vi överens om att vi skulle gå ut ett gäng. Sagt och gjort - vi begav oss till Monmartre och lyckades efter många om och men hitta ett uteställe där vi slog oss ner hela bunten för att prata och få något att dricka -  trevligt, trevligt! Senare bar det vidare till Sacré coeur och därefter hemåt via ett kebabställe och Champs Elyssées, där vi skildes åt för kvällen.Riktigt mysigt tyckte jag att det var i alla fall :)

P.S. Känner mig dock lite osäker på om en av de franska killarna missuppfattade mina "hej-vore-kul-att-bli-kompisar"-signaler ... illa i så fall! D.S.

 
Suddigt värre, men här har ni hela fredagsgänget (fransmännen längst bort)!
 

Sacré coeur - hyfsat ståtligt eller vad säger ni?


Mais oui, c'est moi!

Puss puss,
Hedvig

Orkar inte skriva någon flytande text så det får bli en liten lista i stället.

DAGENS ..

... flopp: Min och Andreas buss tog nästan 3 gånger så lång tid som vanligt i morse (55 min i stället för 20, suck), så vi hann inte i tid till grindöppningen. St Dominique är nämligen omgärdat av en hög mur, och grinden in öppnas bara på rasterna. Alltså fick vi vänta utanför skolan tills nästa grindöppning. Kändes lite dumt att missa första mattelektionen men det verkade inte vara någon större fara - fick räkna lite extra hemma nu i stället. Men vi bestämde hädanefter ska vi ha ännu mer marginal på morgonen!
... coolaste: Okej, fick egentligen reda på det igår men det är faktiskt riktigt coolt så det får stå med på dagens lista ändå. Andreas fadder är brorsdotter eller systerdotter till Nicholas Sarkozy, Frankrikes president! Trist nog verkar tjejen ganska osocial, men det kanske säger något om rikemansfaktorn på skolan ...

... lektioner: Missade ju som sagt matten i morse, men förutom den stod franska och dubbeltimme i geografi på schemat. Franskan på torsdagar kommer ägnas åt bokläsning och vi i min grupp har en äkta fransyska som lärare - lite klurigt men hon verkar skön :) Geografi lär knappast bli mitt favoritämne (i kursplanen lät det dötrist), men jag ska försöka göra det bästa möjliga ev det. Ni som känner mig vet att jag inte direkt är någon stjärna på kartkunskap, så höll på att sätta i halsen när vi fick i uppgift att på tid fylla i så många vi kunde av Sveriges landskap, markerade städer och olika vattendrag. Hjälp! Men det gick faktiskt över förväntan, lyckades pricka in näst-näst flest rätt i klassen. Det passar nog in som dagens surprise!         
... tyngsta: Skolväskan. Jag säger bara usch och fy! Vi har inga skåp eller bänkar att lägga våra böcker i, så vi får släpa runt på allt dagarna i ändå. Inte kul. Verkar som att det kommer bli en hel del pluggande under året här, har redan fått tre böcker som jag ska läsa (en i svenska B, en i engelskan, en i franskan). Plus några kapitel i olika läroböcker och uppgifter på det. Ohlala! Men ja, det är väl bara att bita ihop och ta tag i saken. 
... äckligaste:


Råttan - lika äcklig varje dag. UÄÄH! Bilden säger faktiskt mer än tusen ord ..

Bisous.
Hedvig ♥

Sitter på rummet med myslamporna tända, lyssnar på musik och tänkte blogga lite innan jag tar itu med läxorna (japp, läxor redan första dagen). Måste ju berätta klart om min helg! Andrea kom som planerat över i lördags kväll och vi såg på Little Miss Sunshine och hann snacka igenom saker och ting ganska bra innan vi totalt däckade vid 1-tiden. Skön kväll tycker jag :) Igår ställde vi klockan för att komma upp i tid för att hinna till vår rendez-vous med de andra tjejerna vid Charles de Gaulle-Étoile (Metrostationen vid Triumfbågen för er som inte vet). Därifrån tog vi oss vidare till Île de Cité och Notre Dame! Det var en riktigt maffig känsla när man klev in, riktigt så man ryste. Vi tog ett varv runt katedralen, kände på stämningen och beundrade fönstren, riktiga konstverk! Eftermiddagen spenderade vi spatserandes längs med Seine, avslappnat och härligt. Framåt fyra- femtiden kom dock tröttheten ikapp oss och de flesta kände att det började bli dags att dra sig. Jag kom hem vid halv sex och hade nog egentligen kunnat gå och lägga mig på direkten, men hade bestämt med mamma och pappa att de skulle ringa vid halv sju så försökte tappert hålla ögonen uppe. När jag väl fick prata med dem var det som att dra ur en propp - tårarna bara rann! Det är nästan lite fascinerande tycker jag, vilken effekt det kan ha på en att höra en välbekant röst. Jag menar, jag trivs ju bra här! Men det är väl det att man går och spänner sig lite här; man måste liksom orka vara trevlig och social hela dagarna, både i klassen och i värdfamiljen. Så när jag fick prata med mamsen och papsen släppte liksom allt på samma gång, ojojoj. Jag satt vid telefonen nere i vardagsrummet så hela familjen hörde väl mina snyftningar :b Men Claudie hanterade det så bra, hon frågade varför jag var ledsen och när jag lyckades hulka fram "Je ... ne .... sais .... pas .." sade hon om att det var något hon kunde göra annorlunda så skulle jag bara säga till och så vidare. Jag svarade att jag trivs så bra som det är men att jag längtade hem lite och det verkade hon förstå. Så jag fick gå upp på mitt rum och samla mig i några minuter och sen åt vi middag hon och jag; soppa och kyckling och lite choklad till efterrätt, mums! Vi pratade om allt möjligt, hon berättade bland annat att när hon flyttade till Paris när hon var tjugo grät hon hela tiden, hehe. Det kändes bra att höra ;) Nej, nu ska jag ta itu med den där svenskaläxan innan jag blir för trött. Har till och med dubbla svenskaläxor eftersom jag började med både Svenska B och Svenska C idag. Lite kämpigt, men jag tycker ju åtminstone om svenska! 


Söndag Turistbild framför Notre Dame


Söndag Såhär ser den ut inifrån, spana in takhöjden och de vackra fönstren!
Sa jag förresten att vi hamnade mittt i högmässan?


Måndag, idag Andrea och jag körde hårt i skolan från första början! Här under
 vår elevstudietid, d.v.s. håltimme som är ämnad för plugg!
         
À bientot tout le monde,
puss Hedvig ♥

Idag började allvaret - jag har haft min första skoldag med lektioner. Inte få heller! Började tio över åtta och slutade fem, ohlala ... Måndagarna kommer nog bli jobbiga! Men idag var det faktiskt ganska skönt att vara i skolan, även om man såklart var ganska slut i rutan sista lektionen. Jaja, de lärare jag har haft idag verkar bra i alla fall, alltid skönt :) Skulle kunna skriva hur mycket som helst just nu men jag måste verkligen duscha nu så ni får ge er till tåls lite till. Uppdatering kommer! 


Tadaaa - mitt schema! Är ganska nöjd med det faktiskt, måndagarna och onsdagarna är ganska tuffa men de andra dagarna är desto bättre. "På med de positiva glasögonen", som Eva brukar säga ;) 

Puss och kram på er!

Samedi matin, lördag morgon. Vaknade för ett litet tag sen och känner att jag längtar hem litegrann. Hem till helgen då jag kan sitta och äta frukost med familjen och läsa GP i timmar om jag så vill. Då jag kan gå över till Hanna eller Jossan och bara vara. Idag hade det känts skönt att kunna göra det .. Jag tror faktiskt att jag börjar landa här nu, att jag börjar inse att det inte är semester utan att jag faktiskt ska bo här - och även om allt känns bra så är det ändå jobbigt att inse. Usch! Så nu sitter jag här framför datorn och bölar lite. Men som min kloka vän Johanna sa: "Det är inte farligt att längta!"
Det känns bra att veta när man sitter här och hänger läpp ♥ Har i alla fall sovit riktigt gott inatt, vilket behövdes efter Normandie-resan igår. Gick upp vid fem på morgonen så hade några sovtimmar att ta igen! Vi skulle samlas på St Dom kvart i sju och våra lärare hade sagt att vi skulle beräkna vår resväg med riklig marginal, så jag och Andrea möttes vid bussen kvart i sex ... och kom på så vis fram till skolan en halvtimme för tidigt, hihi. Men jaja - hellre en havtimme för tidigt än en halvtimme för sent! Fast nästa gång kan vi ju kanske åka en kvart senare åtmonstone ;) Resan gick bra, satt bredvid min fadder Isabelle på ditvägen (ca tre timmar). Ingen av oss var så sociala i början utan låg mest och sov, men när vi väl piggnat till lite snackade vi en del. Hon verkar riktigt trevlig och erbjöd sig att visa mig simhallen i Neuilly någon dag :) Skönt nog för mig är hon halvamerikanska och pratar flytande engelska, vilket är ganska sällsynt här. Det kändes skönt för då kunde jag slappna av mer och slapp fundera ut formuleringar i en minut innan jag sade något! Krigsmuséet i Caen var väldigt intressant, men på gränsen till för stort tyckte jag. Särskilt eftersom vi skulle hinna med att se det på en timme - det blev liksom för mycket att ta in på en gång! Så mycket hemska berättelser att jag blev alldeles yr, även om jag kände till mycket sedan innan. Men det var väldigt fängslande! Efter muséebesöket åt vi vår medhavda lunch. Börjar misstänka att Claudie försöker göda mig här; jag hade med mig fyra dubbelmackor, 0,75 liter drickyoghurt(!), ett äpple och två flaskor vatten. Orkade inte ens hälften, men jaja! Sedan bar det vidare till den Amerikanska krigskyrkogården vid Omaha Beach. Det var en väldigt stark upplevelse. Tror att jag har varit där förut med familjen (eller hur pappa? ;)), men då vet jag inte riktigt hur mycket jag visste om D-Day och landningen vid Omaha Beach. Nu hade jag det i färskt minne eftersom vi fick se inledningsscenerna till Saving Private Ryan i skolan häromdagen, som handlar om just det och som enligt överlevande soldater lär vara väldigt verklighetstrogen. Fy! Ja, det är svårt att veta vad man ska säga, men fint och hemskt var det!  


Vita kors i långa långa spikraka rader. Havet skymtar i bakgrunden.

           
En oidentifierad soldat:
"Here rests in honored glory a comorade in arms known but to God"


En bråkdel av kyrkogården ...

Nej, nu kurrar det i magen. Ska möta upp med några tjejer vid Métrostationen St Paul (tror jag) klockan halv tolv. Någon hade sett att det fanns mysiga kvarter där i närheten. Så nu måste jag kila ner i köket och fixa lite frukost, medan den sjätte familjemedlemmen ser på. Sex familjemedlemmar? Japp om man räknar albinoråttan Pomme, vilket jag gärna skulle låta bli att göra, uuh! Bild kommer!

Ha en underbar dag,
puss Hedvig 

Klockan är halv tio och jag ska kila hemmifrån om en kvart. Vaknade vid åtta, men gick upp först vid halv nio och åt min klassiska frukost: flingor med mjölk och en kopp te. Je  l'aime bien! Men nu måste jag göra mig i ordning.
Puss på er!
Hedvig ♥