Jag brukar skylla på skolan eller datorn när jag upptäcker att jag har uppdaterat så dåligt som jag har gjort den senaste tiden. Jag skulle ju den här gången kunna hävda att det är corioliskraften som ligger bakom (tro mig, den ligger bakom mycket jäkelskap), men den här gången tänker jag inte ge någon annan anledning än att jag inte har haft lust. Har helt enkelt inte känt någon inspiration. Och hur kul blir blogginläggen då? Nej, då föredrar jag att låta bli att skriva helt.

Vi hade besök av en SYV på skolan idag, en så kallad studie- och yrkesvägledare. Hon gick igenom lite vad förändringarna inom betygssystemet och liknande kommer att innebära för oss i praktiken när vi ska söka in till universitet och högskolor efter alla den nya konstens regler. Väldigt intressant poch lärorikt. Fast jag blev nästan lite yr i huvudet av alla olika räknesystem och ansökningar. Vet fortfarande inte riktigt vad jag vill syssla med efter skolan, men jag har väl mina idéer. Som jag och Anna konstaterade efter föreläsningen; problemet är snarare att det finns för mycket vi vill göra. Det finns så många lockande alternativ - sabbatsår, jobba, resa, plugga på folkhögskola, studera mer utomlands (USA, England, mera Frankrike ..) - om vi ska göra allt vi vill så kommer vi vara färdigutbildade typ när vi är trettiofem. Hm. Men, äh, än finns det tid kvar att fundera.   

Värmen smyger sig på alltmer för var dag som går här nu känns det som. Solen skiner härligt när den kikar fram bakom molnen och de första blommorna har krupit sig upp ur marken. Snart är den här på riktigt! Jag blir mer övertygad för var dag som går om att lycka kan stavas med v-å-r.