Och så var det bara en

Hemkommen från middagen som var helt okej. God mat och trevligt men jag saknade något. Sitter hemma i mitt numera kala rum och känner mig alldeles tom. Borde väl gå och sova snart för att undvika mörka ringar under ögonen imorgon på avslutningen, men vill att någon annan ska komma hem först. Vill lägga mig ner och gråta tills dess att det känns som att jag ska kräkas upp mina inälvor men 1) vill inte vakna helt svullen om ögonen imorgon och 2) orkar inte förklara för värdfamiljen. Går runt i lägenheten och fotar som en galning, varenda liten detalj jag kan hitta. Är livrädd för att glömma. Vad händer om jag glömmer? Nu kom Omar och Kevin, Lauras kompis respektive pojkvän. Inte ensam längre med andra ord. Ska sätta på ett avsnitt Heroes och börja göra mig iordning. Morgondagen kommer att bli lång och tuff, men samtidigt rolig. Ska försöka att inte deppa alltför mycket utan att se till att ha kul sista dagen. Gulp.      

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0