Hade en liten dipp igår - för mycket plugg och för mycket ensamtid är ingen bra kombination för min del. Men idag är det mycket mycket bättre och ja, till och med läxberget känns faktiskt överstigligt (jag tror knappt att jag just skrev det där - är uppenbarligen inne i förnekelsestadiet). Anledningen till glädjen är nog snacket jag hade med Andrea och Anna efter skolan som gav mig lite perspektiv på saker och ting. Ni töser är guld ♥ Nu ska jag göra läxorna och inte glömma bort att skolan är till för att vara ett hjälpmedel i livet - inte för att ta livet ifrån en. Tänkvärt.

Pusselipuss!