Inte okej

När vi pratade med vår FFK-lärare/journalist Britta för några veckor sedan om integration och grejer så berättade hon att hon, trots att hon bott här i flera år och tänker stanna här resten av livet, inte har en enda fransk väninna. Inte nog med det - hon känner inte heller någon annan utländsk kvinna som har en fransk väninna. Det kan ju låta lite knasigt. Liksom hallå, varför inte? Britta verkade ha funderat rätt mycket på saken, och hade kommit fram till att svenskor och fransyskor har helt olika värderingar och skilda syn på livet. Kanske för olika värderingar för att kunna klicka med varandra? Som exempel tog hon när hon pratat med två fransyskor om en tredje väninna till dem, som nyligen hade fått reda på att hennes man sedan en sisådär tjugo år tillbaka hade varit konstant otrogen mot henne. Kvinnan hade trots detta inga planer på att lämna mannen, vilket de franska väninnorna var väldigt imponerade av. "Hon är så stark som stannar och ställer upp för sin familj!" menade dem. Jag har svårt att tänka mig att så många svenskor skulle se det på det sättet.

Jag tror att en av anledningarna till att jag kommer så bra överrens med min värdmamma är att hon är ganska ofransk av sig, på de flesta sätt. Hon har varit gift två gånger tidigare men står nu stadigt på sina egna ben. "Jag tänker aldrig mer bo ihop med en man" har hon sagt till mig, "det vållar bara problem". Paus. "Fast det förstås ... om George Clooney skulle visa sig intresserad ....." Hur som helst, jag hade hoppats och trott att hennes mentalitet smittat av sig på mina värdsystrar. Ni kan då tänka mig min besvikelse när jag fick reda på häromdagen att min äldsta syster Manuella valt att försöka igen med samma kille som hon för några veckor sedan gjorde abrubt slut med efter att det kommit fram att han samtidigt som han var tillsammans med henne även hade två andra flickvänner vid sidan om. Egentligen vill jag bara skaka henne i axlarna och skrika "NEEEEEJ", men det känns inte riktigt som att det går för sig. Jag blev på riktigt ledsen när jag hörde det - min snälla, fina värdsyster och det där äckeläcklet. Hon förtjänar så mycket bättre. Jag vill bara förvarna alla mina vänner att om det någon gång är någon av er som försätter sig i en liknande situation så tänker jag göra allt som står i min makt för att förhindra det. Jag tänker slåss med näbbar och klor. På riktigt.    


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0