Pissvecka

Ja, den här veckan har än så länge inte varit något värt att hänga i julgranen. Så mycket läxor, alldeles för lite sömn. Jag har liksom inte haft ork för något och tanken på att "gud vad skönt det skulle vara att få vara hemma just nu" har för första gången letat sig in i mitt huvud. Det känns som att jag ligger flera dygn efter i sovtid och tröttheten har gjort det svårt att tänka klart och slappna av. Vi har mycket i skolan, det går inte att förneka, men det är överkomligt - det är bara det att när jag är så skoltrött och slutkörd som jag är nu så har jag svårt att se det. Som tur är finns det folk här som ser till att påminna mig om att andas och hjälper mig att slappna av, tack gud för er! 

Jag har börjat få lite aggressioner mot skolan här. Det känns som att vi sliter och sliter utan att få särskilt mycket belöning i form av respons. Ta min historiauppsats till exempel, som jag kämpade med att få klart för några veckor sedan. Jag lade ner tid och energi, och jag får jag för mödan? Jo, ett futtigt mail utan nästan någon kritik alls. "Bra jobbat, fortsätt så (men nästa gång behöver du inte skriva med sid 1 i innehållsförteckningen för det är onödigt)". Det var i princip allt, och det har varit likadant med nästan alla grejer jag fått tillbaka sedan jag kom hit. Min fråga är: varför ska jag anstränga mig så jävla mycket när lärarna uppenbarligen ändå bara har tid att kasta ett snabbt öga på det jag skriver? Jag blir så ARG!

Men allt har inte varit skit, det vore att ljuga. Jag har haft en jättetrevlig eftermiddag på svenska skolan där jag fått chans att snacka lite med folk som jag tyckt verkat schyssta från första början men som det liksom aldrig riktigt blivit av att jag pratat igenom det med. Igår kväll fick jag en present av min sjuåriga värdbror: en liten lerskål som han gjort till mig på sitt fritids - då kände jag mig som en i familjen! Och på vägen hem idag tog jag och Andrea oss tid att slå iss ner och ta en ordentlig pratstund om ditt och datt  innan vi skildes åt. Jag har sagt det förr men det tål att sägas igen: att prata är min favorithobby.  

Imorgon är det fredag och sista skoldagen innan helgen. På kvällen går den så kallade BAT:en - "Bourse aux talents", av stapeln. Det är en show med olika uppträdanden av folk från skolan - mestadels fransmän förmodar jag, men ett svenskt nummer blir det i alla fall. Det ser jag fram emot! I övrigt ska de "lediga" dagarna för min del ägnas åt att plugga och sova, för ytterligare en vecka som den här pallar jag inte med.


Ett kik i kalendern och ni kanske förstår hur det ligger till ..

Bonne soirée,
puss o kram Hedvig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0