Snipp snapp snut

Parissagan är slut för den här gången. Låter de fina studenterna illustrera gårdagen (fler bilder kommer förmodligen sen).
 
 

Ska snart lämna lägenheten för sista gången, med nyckeln kvarlämnad på byrån och en tvåkilos Comté-ost (Claudies avskedspresent) i det tunga bagaget: det är dags att åka hem.  

Och så var det bara en

Hemkommen från middagen som var helt okej. God mat och trevligt men jag saknade något. Sitter hemma i mitt numera kala rum och känner mig alldeles tom. Borde väl gå och sova snart för att undvika mörka ringar under ögonen imorgon på avslutningen, men vill att någon annan ska komma hem först. Vill lägga mig ner och gråta tills dess att det känns som att jag ska kräkas upp mina inälvor men 1) vill inte vakna helt svullen om ögonen imorgon och 2) orkar inte förklara för värdfamiljen. Går runt i lägenheten och fotar som en galning, varenda liten detalj jag kan hitta. Är livrädd för att glömma. Vad händer om jag glömmer? Nu kom Omar och Kevin, Lauras kompis respektive pojkvän. Inte ensam längre med andra ord. Ska sätta på ett avsnitt Heroes och börja göra mig iordning. Morgondagen kommer att bli lång och tuff, men samtidigt rolig. Ska försöka att inte deppa alltför mycket utan att se till att ha kul sista dagen. Gulp.      

Tjuvlyssnat

Människorna gör tillvaron! Tack för tacket, finaste Anna
 
Nu ska jag göra mig i ordning för avslutningsmiddag på St Do. Ska försöka fota flitigt!


Kom ihåg oss då

Ikväll har det varit värdfamiljssammankomst (tyvärr utan min egen) på meddan efter en lång dag med praktikredovisning. Fick en känsla av déjà vu - samma människor, samma plats och samma sommarvärme som första kvällen, fast samtidigt helt bakvänt. Vi sjöng lite: studentsången, "Aux Champs Elyssées", "Jag ska hoppa ner från Eiffeltornet", studentsången igen. Och så Lars Winnerbäck med omgjord text. Mycket fint, mycket känsla, men bara lite fuktigt i ögonvrån. På onsdag tror jag dock att det blir mer än så.


Väderlek

Måndag: regn. Inget paraply.
Tisdag: Paraply. Inget regn.
Onsdag: Paraply. Regn.
Torsdag: Inget paraply. Inget regn.

Hur som helst, praktiken är slut. Finito. Paristiden snart likaså. Om en ynka vecka far jag hem till Sverige. Vid exakt det här klockslaget lär jag sitta på Kastrup och bita naglarna. Rastlöst. Av nervositet? Lite kanske. Det är kluvet det där, att åka tillbaka. Det ska såklart bli jätteskönt på ett sätt. Hemma är ju fortfarande hemma. Och alla kompisar, släkt och allmänt trevliga människor: det ska bli så kul att träffa er! Men samtidigt känns det tråkigt, kämpigt. Jag har ju börjat rota mig här, och det tar emot att rycka upp rötterna. För hur läskigt det än var att åka hemifrån i slutet av förra sommaren så visste jag ju att hemma och människorna där finns ju kvar. Visserligen kommer väl Paris inte att försvinna i brådrasket, men majoriteten av de jag har lärt känna här ska däremot hem till Sverige igen precis som jag. Stora delar av mitt Paris. Det är bara att inse att det inte kommer att bli samma sak när man kommer tillbaka. Tekannan med gänget kommer inte längre vara fredagstradition. Inte heller fredagskvällar på Tape med obligatorisk nattamat och översovning hos Agnes (hon, jag och Anna jämsides). Jag kommer inte att bo i min värdfamilj, inte vara "deras svenska". Men tillbaka kommer jag, inom en inte alltför avlägsen framtid. Innan jag kikar in i den ska jag dock passa på att njuta njuta njuta det sista. Mitt Paris är trots allt mitt en vecka till!              


Closed my eyes and thought of dancers

Veckan har flutit på, trots avskärmingen från cyberspace. Har inte så mycket att göra på praktiken så det har varit lite segt, men alla är snälla och så. Var dock hemma i torsdags på grund av ondsint förklylning .. Har helt gått in i min egen TV-serie-bubbla (Heroes!), vilket jag inte låtit någon undgå. Började titta i torsdags morse och har nu, fyra dagar senare, bara ett sista avsnitt kvar på säsongen. Det blir rätt många timmar .. Men tro inte att jag bara suttit hemma och glott. Igår var det äntligen dags för Anna att dj:a på Tape. Det skötte hon såklart galant. Här följer lite fotodokumentation från kvällen, som blev blöt i dubbla bemärkelser (mojitos och regn).


Beata och Anna dubbelkontrollerar låtlistan innan vi ska bege oss


Uppsamling på Tape


Lisa och Sigge


Anna


Beata och kusin


Nattpromenad i spöregn. Uppfriskande!

Idag anordnades det klasspicknick (gemensam bakislunch) i Bois de Bologne, mysigt värre. Dock inte lika mysigt att jag lyckades skära mig när vi skulle diska efter kalaset. Ser någon poängen med en sylvass pajform? Blö. Nu ska jag lägga mig i sängen och se sista Heroes-avsnittet. Sedan sova. Det kommer nog bli en aning kämpigt att ta sig upp imorgon ..
 


Summering

Ett, två, tre myggbett.
En ömmande hals.
Noll energi.

En förbaskat trevlig helg har det i alla fall varit. Imorgon är det dags för praktik och det blir nog kul, om jag bara får sova lite först. Bara en kopp te innan jag går och lägger mig. Ja, definitivt. Och just det, Anna ska få låna min dator från och med imorgon och några dagar framåt. Hon behöver den bättre. Och det kan bli ganska intressant att se hur jag klarar mig utan den ..

Vi hörs hörrni! 


The final countdown

Om nästan på minuten tre veckor checkar jag in på planet som ska ta mig hem. Det är ju så att man börjar bli lite sentimental. Imorgon har vi vår sista riktiga skoldag och det ska bli så skönt. Det läxfria himmelriket hägrar för mina ögon!

Lästips för lata dagar (varning för sträckläsning):

Niotillfem

Elsa Billgren

Donny Hedlund


Quelle chaleur!

Idag har St Do's icke-avklädda regler för första gången inneburit lidande på riktigt. För er som inte visste: jeans i trettiogradig värme är varmt. Väldigt varmt. Sedan igår morse har Paris varit stekhett. Utomhus, på metron, i skolan, i lägenheten - man kommer inte undan. Gnällfia, tänker ni nu. Och okej, måste medge att det var väldigt härligt att kunna hemifrån bararmad i klockan sju i morse, men det här tar kål på mig. Värme är fint, förutsatt att man har möjlighet att kyla sig i ett vattenhål av något slag. Imorgon ska det, tack och lov, bli lite svalare. Då väntar picknick och macaron-mumsande på lämplig plats med lämpliga människor, för Beata fyller nämligen vuxen. Nu blir det engelskaredovisningsövning och franskarepetition. Kanske avslutas kvällen i sällskap med världens bästa Bridget (för tredje dagen i rad).

       


Amboise

Anna fortsätter att stå för det tekniska här på bloggen som ni ser i inlägget nedan (fast nu har jag faktiskt också lärt mig). Har lyssnat på de där låtarna om och om igen den här veckan: Ram di dam för att den gör mig glad, Veronica Maggio för att hon sätter huvudet på spiken och Säkert! för att den är förbaskat fin. Hur som helst, igår var vi i Amboise och det var väldigt lyckat. Att gå upp halv sex på morgonen efter en lite mer utdragen middag än planerat med lite mer rödvin än planerat var dock inte succé .. De fyra timmarnas sömn det blev då har i alla fall kompenserats ordentligt i natt, så nu är jag pigg som en lärka (typ). Hur som helst, såhär kan det se ut när SSP är ute på äventyr:













Idag var tanken att sova ut och sedan plugga intensivt i några timmar. Pluggandet har väl gått .. sådär. Men ska ta tag i det nu. Klockan fyra blir det Starbucks och ikväll kommer Anna över för att kolla på Jane Austen-film och snacka skit tills vi däckar. Idag åker förresten Rasmus hem till Sverige igen. Konstigt. Men på plussidan - kan jag prata med honom i telefon imorgon!  

  

Hedvig ville döpa inlägget till "lördagsgodis" men eftersom hon inte klarade av att lägga in sina videor kallar vi det för "Anna fixar"

Ram di dam- Flashbacks
 

Veronica Maggio- 17 år

 
Säkert- Någon gång måste du bli dig själv

Kristi himmelsfärd, jo jag tackar

Duscha, städa, baka scones (som efter en viss tvekan över annorlunda mått och ugnsinställningar blev riktigt mumsiga) och göra undan en del av skolarbetet. När man har mycket att göra och lyckas vara effektiv är det verkligen skönt. Mitt senaste koncentrationsknep här i lägenheten där det emellanåt är rätt mycket tjo och tjim är att koppla in hörlurarna i datorn och köra på med musik. Då hamnar jag liksom i min egna lilla bubbla. Dock lite svårare att höra om någon ropar på mig ... 

Ska sitta kvar här lite till innan jag beger mig till Anna, där det blir matlagning och mys med lite folk ikväll. Fast inte sent - imorgon är det nämligen upp med tuppen som gäller, så vi ska på studiebesök till Loire-dalen. Ska bli riktigt kul. Vart helgen bär oss får vi se, jag tänker popagera för Rue de Mouffetard, en matmarknad som ska vara helt makalös. 

 


I'm a cuckoo



Francophoneredovisningen och engelska nationella avklarat, bara en vanlig skoldag kvar den här veckan (torsdag lediga, fredag studieresa), och nu ikväll har jag varit på kinarestaurang med värdfamiljen som var gulliga och bjöd mig.
Från att ha varit helt uppstressad och paranoid igårkväll har jag övergått till harmoni. Att nästa vecka kommer bli pain och att helgen kommer att behöva ägnas med näsan i skolböckerna behöver vi inte låtsas om för tillfället. Oh happy day!

P.S. Mindre än en månad kvar. Skräckblandad förtjusning. D.S.

Godnatt!

Hitta orden, hitta svaren, hitta livet, finn dig själv







Bilder tjuvade av Andrea, orden av Ingrid (de var för fina för att låta bli).


Magnifik praktik

Fick efter ett par veckors väntan och otaliga förfrågningar från mammas håll idag slutligen reda på min praktikplats.  Om fyra veckor lägger vi nämligen böckerna på hyllan för det här läsåret och ger oss ut i det franska arbetslivet. Visste inte alls vad jag skulle vänta mig ( vi har visserligen fått lämna önskemål men Britt-Marie hade redan sagt till mig att någon annan fått den enda tidningsplats hon hade), så blev glatt överaskad. Vecka 23-24 finner ni mig på Play-back Press, som är ett förlag för barn- och ungdomstidningar, om jag förstått saken rätt. Jag tror att det blir fina fisken!


RSS 2.0